mickesfiske

...när man fiskar med popper.

Den lärdomen fick jag ta del av denna kväll. Åkte ut till Vikbotten för att bland annat testa några nyinköpta poppers, men fisket var grymt segt. Knappt ett vak, så det såg ganska dött ut. Hade stått och kastat ganska länge utan minsta antydan till liv, och började kasta lite slentrianmässigt med tankarna på annat håll, då plötsligt vattenytan spricker upp i en kaskad av vatten bara två spölängder framför fötterna på mig, och en gädda hugger efter poppern. Missar dock mothugget, och efter denna plötsliga attack så blir det lika lugnt och stillsamt som det varit tidigare.

Med andra ord, ingen fisk denna gång, men det var nära. Dock en skön fisketur, inte en människa inom synhåll utan endast sköna naturljud, så det var ju rätt avkopplande trots allt. Men synd ändå med en missad fisk, även om den förmodligen inte var speciellt stor.

Så är då årets spinnfiskepremiär avklarad. Turen gick till Vikbotten, tillsammans med min barndomskamrat Samuel, som åkt upp från Uppsala över helgen. Det var rätt kyligt i luften, ca 6-7 grader, och mulet men helt vindstilla.

Det blev ingen fisk alls för min del, men Samuel fick ett hugg redan i tredje kastet, han tappade dock den fisken. Men någon timme senare högg det igen för honom, och denna gång kom en fin gädda på dryga 3 kg upp, som högg på en popper, närmare bestämt en Pike Pop från Strike Pro, i färg C47. Efter ett par snabba bilder (varav en kan beskådas här nedanför), så fick den simma tillbaka.

Åkte ut till Strömsån igen, för att testa min teori från förra passet, om att mask är effektivare än maggot, nu när iden verkar dragit förbi. Och jag fick svart på vitt att så är fallet. Braxen lyste fortfarande med sin frånvaro, men jag fick en hel del fisk ändå. 18 mörtar och en abborre blev det på ett par timmars fiske. De flesta mörtarna höll en mindre kaliber, men fem av dem var i storleksklassen två hekto och uppåt, med en topp på 290 gram. Denna mört är även mitt nya personbästa, så jag var rätt nöjd med den.

Det blev även en fin abborre på 450 gram, som syns på bilden nedan. Detta var med andra ord ett ganska lyckat pass även om braxen och iden fortfarande lyser med sin frånvaro för min del. Men som sagt, iden verkar redan ha dragit förbi eftersom den normalt sett vandrar upp i ån före braxen. Men man får vara nöjd ändå, nytt personbästa på mört är ju inte fy skam heller, och med en fin abborre som extra krydda så var det ju en ganska lyckad fisketur.

Åkte ut till Strömsån för att köra ett litet bottenmetepass igen, men det blev helt resultatlöst. Anledningen var förmodligen att jag körde med fel bete då jag körde med maggots. En kille som satt en bit ifrån mig fick fisk hela tiden. Visserligen mest mört i mindre format, men även tre-fyra braxar i kilosformat och ett par skapliga abborrar, den största vägde 660 gram. Iden har förmodligen redan vandrat upp i ån, vilket är mycket tidigare än vanligt, men så har ju våren varit ovanligt tidig i år. Så vid nästa försök lär jag nog köra med mask istället, för att se om man kan få någon braxen, då de inte verkar vara lika förtjusta i maggots.